bild: Begravningen, av Édouard Manet (1867). Metropolitan Museum of Art via Wikimedia Commons.
Det börjar med tystnad och stillhet, som en grå vintermorgon, innan stråket och kören bjuder in oss till rekviemet. De fyra solisterna och blåsarna ansluter, och så fortsätter detta magnifika verk i nästan 90 minuter, medan Verdi tar oss med mellan lugna, lyriska partier och den fulla styrkan av hundratals röster och mer än 80 instrument. Spetsa gärna öronen efter den skräckinjagande Dies irae– med text från den latinska begravningsritualen som är bekant från hundratals andra verk –samt det fasansfulla varslet om domedagen från åtta trumpeter i Tuba mirum. Men lyssna även efter hoppet som förmedlas av tenoren i Ingemisco samt i den komplicerade fugan i Sanctus.
Verdi baserade sin Messa da Requiem på den katolska begravningsmässan med de kända beståndsdelarna Introitus & Kyrie, Dies irae, Offertorium, Sanctus, Agnus Dei, Lux aeterna samt Libera me. Verket komponerades till minnet av Alessandro Manzoni, en poet som Verdi beundrade, men det har framförts oräkneliga gånger med andra förlorade själar i åtanke. Fångar i koncentrationslägret Theresienstadt framförde verket upprepade gånger under 1943-44,och Kölnoperan använde det 2011 för att skildra kärnkraftskatastrofen i Fukushima, fängslade turkiska skribenters utsatthet samt biståndsarbetarnas belägenhet i Afrika. Musiken uppmanar både dem som sjunger eller spelar och dem som lyssnar att reflektera över liv och död på ett sätt som har betydelse för deras egensamtid och upplevelser.
Orkestern Filialen samarbetar vid denna en-gång-i-livet–föreställning med tre framstående körer: Akademiska kören, en blandad kör som bildades 1931, den prisbelönta Helene Stureborgs Kammarkör, som startades av sångare som tidigare sjungit i Stockholms Musikgymnasiums Kammarkör, samt Engelbrekts Kammarkör, som består av ett 40-tal korister som förenas i kärleken till musiken och viljan att skapa konstnärliga upplevelser på hög nivå.
Hovsångerksan Hillevi Martinpelto (sopran) har framträtt vid Kungliga Operan, Göteborgsoperan, Folkoperan samt i Los Angeles, Paris, London, Berlin, Milano, Hamburg, Chicago, Florens, München, Tokyo och Hongkong.
Katarina Karnéus (mezzosopran) framträder också på de största opera- och konsertscenerna världen över och är från och med säsongen 2012-2013 engagerad på GöteborgsOperan. Hon är född i Stockholm och utbildad i London vid Trinity College of Music och National Opera Studio. 2018 utnämndes Katarina Karnéus till hovsångerska.
Lars Cleveman (tenor & rockmusiker), som började sin karriär i Stockholm, är en eftertraktad solist internationellt. Han har sjungit huvudroller på operahusen i Köpenhamn, Kiel, Stuttgart, Riga och Amsterdam. Han sjöng titelrollen som Tannhäuser i Bayreuth 2011, sjöng Tristan mot Nina Stemme på Covent Garden och Siegfried på Metropolitan Opera 2013.
John Erik Eleby (bas) tillhör solistensemblen på Kungliga Operan och har framträtt bland annat på Folkoperan, GöteborgsOperan och med Sveriges Radios Symfoniorkester under Esa-Pekka Salonen.
Håkan Sund (dirigent) är även pianist och kompositör. Han är utbildad vid och har varit verksam som lektor i pianospel på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Har genom åren dirigerat många körer och alla större orkestrar i Sverige och även haft uppdrag utomlands.
Hillevi Martinpelto,
sopran
Katarina Karneus,
mezzosopran
Lars Cleveman,
operasångare och rockmusiker
John Erik Eleby,
basbaryton/bas
Håkan Sund,
dirigent
KONSERTER
Kommande konserter
9-10 november 2024Kommande konserter
14-15 december 2024Kommande konserter
6 januari 2025